Arvidssons

Familjen Arvidsson på Borrabo består av Ylva, som är pedagog, föreläsare, och författare.

Johan, som är otäckt bra på att hitta alla svaga punkter i Ylvas texter, en utmärkt kock och oumbärlig i största allmänhet.

Siri, som är illustratör och fantastisk i köket. Hon studerar för närvarande i Lund där hon gör en master i humanekologi.

Alla har vi ett brinnande intresse för framtiden, en hållbar framtid! Vi använder permakulturens planeringsredskap för att göra Borrabo till en plats där du med egna ögon kan se hur vi fångar och lagrar energi, bygger nätverk och sluter kretslopp.

Vi har för närvarande tre trädgårdar. Köksskärgården med upphöjda bäddar, Salsträdgården med slingerbäddar och Skogsträdgården med hügelbäddar, dammar och massor av fruktträd och bärbuskar.

Du kan också se alla våra takvattendammar som tar vara på allt regnvatten som faller på mangårdens tak. Vi har flera dammar på gång, de blir klara allt eftersom.

Tre getter, ett får, tre gäss och 11 höns gör sitt till för att hålla Borrabo i god form. De hjälper oss att hålla markerna öppna nere vid bäcken och smedjan, och de ger oss ägg, ull, kött och trevligt sällskap.

Under många år bodde vi i Göteborg. Vi valde att flytta ut på landet när vi fick syn på hur ohållbart vi människors nuvarande sätt att leva egentligen är.  2008 förstod vi så småningom att den ekonomiska kris som då svepte över världen inte var en vanlig lågkonjunktur. Den här gången skulle ingenting helt återvända till det “normala” igen. Det vi i västvärlden uppfattar som normalt kräver ständig ekonomisk tillväxt och evig tillväxt är inte möjlig i ett ändligt system – vår planet. Vår civilisation har nått tillväxtens gränser. När vi väl landat i insikten att framtiden inte kommer att bli större… tvärtom, sålde vi vårt hus i Göteborg och flyttade till  Borrabo, en gammal avstyckad gård mitt i Västra Götaland. Vi ville kunna odla en smula till husbehov och lära oss att leva med mindre energi och ekonomi…

Permakultur är det bästa redskap vi hittat för att forma ett annat sätt att leva. Permakultur utgår från att ekosystemen är de enda långvarigt uthålliga systemen på jorden och att det är klokt att försöka efterlikna dem.  Man måste inte bo på landet för att kunna ha glädje av permakultur,  alla som vill hitta hållbara lösningar på all mänsklig verksamhet, kan göra det på ett sätt som är bra för ekosystemen.

Permakulturens förhållningssätt  har ingående prövats i praktiken sen tidigt 1980-tal runt om i världen. I Australien, USA, länder i  Sydamerika, Kanada, mellanöstern, länder i Afrika och i många Europeiska länder har permakultur framgångsrikt arbetat med att förbättra jordar, öka den biologiska mångfalden, spara och lagra energi, bygga ekonätverk och sluta kretslopp. I Sverige har permakultur funnits i många år, men hittills har all litteratur varit på engelska. Vi bestämde oss därför 2015 för att tillsammans skriva, illustrera och ge ut en trädgårdshandbok om permakultur på Svenska, anpassad efter svenska förhållanden. Boken kom ut i juli 2017 och har sålt i många tusen ex sedan dess. Vi är inne på andra upplagan 6:te till 8:e tusendet. Det gläder oss storligen att så många är intresserade av att lära sig att samarbeta med ekosystemen här i jordens tunna biosfär. Ekosystem som vi alla är så beroende av!

Med tiden har vi blivit mer och mer uppmärksamma på de allra viktigaste ekosystemen här på vår planet. De som håller till utom synhåll, nere i jorden. Vi har allt att vinna på att lära oss samarbeta med mikrolivet i jorden. Det är mikroberna som bygger vår humus, matar våra växter och håller dem friska. Kommer du till oss på kurs får du höra “Berättelsen om jord”. Du får veta hur bakterier, svamphyfer, nematoder och mikroartropoder bär sig åt där nere i matjorden och vad kan göra och kanske framför allt vad du INTE ska göra, för att de ska kunna sköta sina jobb på bästa sätt. Det är ett spännande arbete de utfört i 4  miljarder år vid det här laget!

Vi människor står och faller med mikroberna i jorden!