Permakultur

Permakultur försöker svara på frågan:

Hur kan naturen/ekosystemen vara resilienta, långsiktigt uthålliga och reparera sig själva samtidigt som de producerar ett ständigt överflöd av organiskt material och liv, och hur kan vi människor, som ju är en del av ekosystemen på jorden, rätta in oss i dessa system så att vi inte överskrider de gränser de sätter för oss i den tunna biosfären runt vår stenplanet?

Denna grundläggande fråga har många olika svar och därför ser permakultur väldigt olika ut på olika ställen i världen och inom olika genrer. Vi själva tillämpar permakultur på vårt område. Permakulturens ursprung finns i tankarna kring hur vi människor kan bli bättre på att behandla vår fysiska/biologiska omgivning bättre. Jordbruk, skogsbruk, hortikultur.  Men genom åren har detta sätt att tänka på hållbarhet kommit att tillämpas också på sociala sammanhang. Hur kan vi organisera mänsklig verksamhet så att den kan bli mer hållbar? Social permakultur använder sig av permakulturens etik, princip och metod. Ofta med stor framgång i olika samarbetsprojekt både i stad och på landsbygd.

Etik

Permakultur vilar på vetenskaplig grund, men vetenskap utan etik kan bli riktigt illa.

Vi utgår från att vi har ett moraliskt ansvar för att lämna planeten i ett bra/bättre skick till nästa generation, inte ett sämre.

De två första etikbladen, visa omsorg om planeten och visa omsorg om människor är alla permakulturister överens om. Det tredje av dessa etiska förhållningssätt kan däremo formuleras lite olika. På engelska brukar man använda orden Earth care, People care, för de två första, men en del använder Future care eller Fair share för det tredje etikbladet. Vi föredrar att använda Bill Mollisons formulering – Return surplus so that it benefits the earth and/ore people.

För oss känns det rimligt att om man tar hand om planeten och människorna så gott man kan, så får man med sig framtiden på köpet.  Ska man prata om rättvis fördelning, så måste det på något sätt till en utomstående part som avgör vad som är rättvist.

Att återföra överskott är en direkt uppmaning. Antingen du är miljonär eller bara har en väldig massa äpplen om höstarna. Det är också så ekosystem fungerar, så vi väljer att skriva Återför överskott till planeten eller människor.

Princip

Det finns många olika principer inom permakultur. Vi använder tre ledstjärneprinciper:

Fånga och lagra energi

Bygg nätverk

Slut kretslopp

Om vi försöker anpassa allt vi människor håller på med till dessa centrala principer, kan vi komma ganska långt mot ett mer hållbart sätt att leva. Men du hittar massor av andra användbara priniper i vår bok och på andra ställen. Alla syftar till att vi som människor ska kunna ha en långvarigt uthållig närvaro på jorden.

Vår bok Permakultur! Framtiden i din trädgård ger dig många praktiska exempel på hur det kan gå till, men det finns också mycket att se och upptäcka på andra håll inom permakultur-rörelsen.

Metod

Alla metoder som kan svara på den grundläggande frågan och följer etiken är i någon mening permakulturella. Du hittar många användbara sådana metoder lite här och var i olika sammanhang.

Men det finns ett par metoder som är speciella för permakultur och vi arbetar nära dessa när vi försöker bygga ett hållbarare liv.

Sektorsanalys

Vi börjar alltid med att lyfta blicken från marken och ta en titt på vad som påverkar ett område utifrån? Sol, vind och vatten samt ALLT annat som spelar roll för hur ditt område fungerar ska vara med i din analys. Grannar, vägar, berg, fabriker osv. När du vet vad du har att tas med är det dags att ta ställning till om du ska ta vara på det inkommande, eller skydda dig från det för att kunna fånga och lagra energi, bygga nätverk och sluta kretslopp. Ja eller nej?

Zonanalys

I fem zoner med noll som ditt centrum delar du upp ditt område med zon 5 längst bort. Zonerna baseras på hur ofta du behöver vara någonstans, hur intensiv din närvaro behöver vara. Se vår zonindelning på Borrabo nedan.

Funktionsanalys

Vi är besatta av funktion vi som sysslar med permakultur. Vi vill veta hur saker och ting kan fungera tillsammans, hur kan man placera dem så att ett plus ett blir två. Hur kan vi skapa så många samband som möjligt mellan olika element i vår permakulturdesign? Att till exempel placera ett växthus vägg i vägg med ett pannhus ger många fördelar. Vi skördar våra sista tomater vid jul eftersom vi kan ta vara på spillvärmen från pannhuset höst och vår.

Borrabo

Här på kartan som Siri har tecknat, ser du en blandning av dröm och verklighet. En bra permakulturplanering behöver innehålla bådadera! De streck i olika färger du ser över kartan visar hur vi tänker oss att våra permakulturzoner ser ut. De kan lätt ändras när verkligheten ändras. PK-zoner har att göra med hur ofta du är var.

Med huset som zon 0 så är vi som mest aktiva i zon 1, det rödmarkerade området. Här är vi klara med våra två intensivaste trädgårdar, köksskärgården i väster och salsträdgården/slingergården i öster. Alla fyra takvattendammar är på plats och växthus/pannhus finns också.

Våra näst intensivaste zoner är flera stycken. zon 2 – de orangemarkerade områdena. Planerna för zon 2a norr om norra stenmuren finns än så länge bara på papper. Vi har precis fått lov att köpa loss en 40 meter bred strimma mark längs vår norra gräns. Väster om ladan i zon 2b tänker vi anlägga en örtagård på medeltida vis. Den ska växa i lä av häcken vi planterade som pyttesmå sticklingar 2015. Söder om alla hus ligger en skogsträdgård i zon 2c. Där finns fyra kejdedammar som får sitt vatten från uthustaken i öster, dammarna är grävda men är inte klara för vatten ännu. Det stora dämmet väster om uthusen ska vi flytta till östra sidan. Har man inte jobb så skaffar man sig. Det rättar sig te´, som man säger här i Västergötland. Borrabo är en levande plats som växer och förändras hela tiden. Precis som ekosystemen!

I vår zon 3, ett område vi behöver besöka ännu mer sällan än zon 2, har vi dels vårt avlånga servicehus för besökare väster om växthuset och två timmerstugor söder om vägen är som står redo för våra kursdeltagare och våra volontärer. Skogsträdgården söder om stugorna är på god väg, det är bara dammarna som ska bli klara.

En liten, liten zon 4 – grönmarkerad, och en ännu mindre zon 5 – blåmarkerad, innehåller ett par hasselbuskar i zon 4 och en plätt där vi inte lägger oss i alls – zon 5 är “vildmark” ur ett permakulturperspektiv.